tisdag 27 september 2016

8 km

Igår tog jag långa vägen hem från jobbet igen. Först ett litet varv i Jägarvallen, sen vidare längs flygfältet förbi återvinningscentralen och in på spången i Kärna mosse. Den spången alltså! Den är så himla rolig att springa på! :)

De första fem kilometrarna kändes mycket bra att springa! Jag höll långsamt tempo, medvetet, men jag hade ork och energi att springa hela vägen utan att benen kändes stumma, och faktum är att den fjärde kilometern var också min snabbaste! kul! Sen blev benen stumma, lungorna knöt sig, och huvudet yrsligt, och de sista tre gick betydligt sämre. Promenerade till och med genom skogen efter järnvägen  på slutet.

Men ändå! 8 km sprungna första dagen i veckan. De första 5 gick i 7-minuterstempo. Bra jobbat!

Och den där spången... den ger mig glädje och energi. Jag sprang med ett leende på läpparna och hälsade glatt på folk jag mötte. Och även om jag blev trött så är det stor skillnad jämfört med tiden när jag inte åt järntillskott. Jag blir trött, men jag orkar! Det är en snudd på euforisk känsla. Så skönt att kroppen svarar. Oh joy! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar